I dag dömdes den amerikanska medborgaren Kyaw Zaw Lwin, också känd som Nyi Nyi Aung, till 3 års fängelse i Burma. Han döms för innehav av ett falskt ID samt för att inte ha deklarerat utländsk valuta. Men det verkliga skälet till domen är hans livslånga engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma.

- Nyi Nyi Aung är en nära vän till mig och en inspirerande icke-våldsaktivist som osjälviskt kämpat för en bättre framtid för Burmas folk. Hans dom innebär en stor förlust för demokratirörelsen, säger en styrelseledamot i Svenska Burmakommittén.

I juli överlämnade Nyi Nyi Aung ett upprop till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i New York. 680 000 människor krävde att FN agerar för att de politiska fångarna i Burma ska friges. Nyi Nyi gjorde det i egenskap av anhörig till politiska fångar i Burma, eftersom bl.a. hans cancersjuka mamma är dömd för sitt deltagande i demonstrationerna 2007. Nu är han själv en av dem.

- Vi vill uppmana Carl Bildt att ta upp Nyi Nyi Aungs fall med sin amerikanska kollega Hillary Clinton. Den amerikanska regeringen har hittills varit väldigt tyst och det finns en stark oro för att man inte prioriterar Nyi Nyi Aungs fall, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén.

Läs mer om Nyi Nyi Aungs fall nedan och på www.freedom-now.org

Vad ledde kampanjen egentligen till? Hur ser situationen ut nu för de politiska fångarna? Har det internationella trycket för deras frigivning ökat och ger det i sin tur något resultat? Och hur kan vi driva frågan vidare?

Välkommen till ett seminarium där Svenska Burmakommittén ger en uppdatering om de politiska fångarnas situation och summerar resultatet av kampanjen. Medverkar gör också Andrea Bodekull från Amnesty, som kommer att presentera Amnestys arbete för samvetsfångarna i Burma.

Tid: 21 januari kl. 18-20

Plats: Arenagruppens lokaler, Drottninggatan 83

Anmälan görs till penny.davies@burmakommitten.org senast tisdagen den 19 januari.

Nyi Nyi Aung är en välkänd icke-våldsaktivist som vigt sitt liv åt kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Han är bara en av landets över 2100 politiska fångar och alla förtjänar de ett starkare engagemang från omvärlden. Men en sak skiljer Nyi Nyi Aung från de övriga: han är amerikansk medborgare. Så vad gör USA för att säkerställa hans frigivning? Hittills har ingen från Obama-administrationen uttalat sig i fallet.

Nyi Nyi Aungs hungerstrejk har dock ökat uppmärksamheten kring hans situation. 53 amerikanska kongressmän skickade i fredags ett brev till General Than Shwe och krävde den burmes-amerikanska aktivistens frigivning. Samma dag uppmanade Human Rights Watch Hillary Clinton att offentligt begära att Nyi Nyi Aung släpps fri.

USA måste visa att den nya engagemangspolitiken och försöken till dialog med Burmas regim inte innebär ett svek mot människorättsförsvararna i landet. Att omedelbart kräva Nyi Nyi Aungs frigivning skulle vara en tydlig och viktig signal gentemot regimen – och det enda rätta agerandet till försvar för en amerikansk medborgare.

Nyi Nyi Aung, även kallad Kyaw Zaw Lwin, var en av de burmesiska aktivister som överlämnade denna kampanjs upprop till Ban Ki-moons stab i juni. Då gjorde han det i egenskap av anhörig till politiska fångar i Burma. Hans mamma och två kusiner sitter nämligen fängslade sedan Saffransrevolutionen 2007.

Nu är Nyi Nyi Aung själv en av de politiska fångarna. Den 3 september arresterades han på flygplatsen i Rangoon. Under utfrågningarna som följde torterades han och förvägrades mat i sju dagar. I fredags inleddes ”rättegången”, en process utan tidsramar men sannolikt redan given utgång.

Då uppropets 680,000 namnunderskrifter överlämnats till FN, sa Nyi Nyi Aung:

”Mr. Ban Ki-moon, my message is simple: Your words show you take this issue seriously. But now I want to see what action you will take to secure the release of my family and all Burma’s political prisoners.”

Idag, när ännu en av Burmas frihetskämpar tillbringar sin födelsedag ensam i fängelset, är orden värda att upprepa. FN har tydligt uppmanat Burmas regim att frige alla politiska fångar. Men uppenbart är att juntan inte låter sig uppmanas. Omvärldens påtryckningarna måste stärkas – och orden följas av åtgärder!

Läs mer om Nyi Nyi Aungs fall exempelvis på Human Rights Watchs hemsida.

Even though I am free I am not, är namnet på ett projekt av fotografen James Mackay. Han har fotograferat före detta politiska fångar som vill fästa vår uppmärksamhet på andra som sitter i fängelse i nuläget. Deras namn är skrivna i handflatorna.

Vid bilden på Thida Htway står det: Though imprisoned they are everywhere amongst us. Burma’s former political prisoners from across the world demand the release of all political prisoners currently incarcerated in Burma’s notorious prisons. This is Thida Htway. She was detained for 4 years in Insein and Bago prisons.

Though I am free I am not delar just nu i en fototävling. Hjälp till att sätta ljuset på Burmas politiska fångar genom att gå in och rösta! Det gör du här.

Bilden är publicerad med tillåtelse av James Mackay.

Frigivningen är förstås mycket välkommen, men kan inte ses som ett tecken på att regimen nu mildrat sitt förtryck mot demokratikämpar och den politiska oppositionen. Fortfarande finns över 2000 politiska fångar i Burma och fler arresteras hela tiden. Bara dagar innan amnestin utfärdades, arresterades åtta demokratiaktivister i Mandalay.

Du kan se inslaget om du klickar här. Först intervjuas statsministern, sedan SBKs ordförande.

I dag dömdes Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi till 18 månaders husarrest för att ha brutit mot husarrestreglerna. Händelsen inträffade bara några dagar innan Aung San Suu Kyis tidigare husarrest skulle löpa ut. Domen mot Aung San Suu Kyi är ett sätt att hålla henne borta från det offentliga livet.

- Domen mot Aung San Suu Kyi är absurd. Omvärlden reagerade kraftigt på rättegången, nu är det dags att också agera. Ett globalt vapenembargo som stryper juntans tillgång till vapen vore ett effektivt sätt att försvaga den brutala regimen, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén.

Den burmesiska diktaturen är en av världens mest brutala och gör sig skyldig till massiva människorättskränkningar. Inför det ”val” som ska hållas nästa år har regimen fängslat över 2100 oliktänkande. Tvångsarbete, våldtäkt som vapen och tortyr är metoder som regimen använder för att förtrycka folket och hålla sig kvar vid makten.

-FN:s säkerhetsråd har vid upprepade tillfällen uppmanat juntan att inleda en dialog med Aung San Suu Kyi och de etniska minoriteterna, senast den 22 maj i år. Domen visar med all önskvärd tydlighet att säkerhetsrådets mjuka ord inte räcker. Konkreta åtgärder måste vidtas och det är dags för ett globalt vapenembargo. Det kan inte vara okej att sälja vapen till denna regim, säger Karin Strandås.

I dag är det 20 år sedan Daw Aung San Suu Kyi sattes i husarrest första gången. Sedan dess har hon spenderat snart 14 år i fångenskap.

Stödet för Daw Suu är fortfarande stort bland folket i Burma. Den pågående rättegången mot henne har gjort omvärlden påminda om hennes existens och hennes oförtröttliga kamp för ett fritt och demokratiskt Burma.

Svenska Burmakommittén har uppmärksammat saken i  media:

• SVT:s Gomorron Sverige, som du kan se om du klickar här (ca 10 minuter in i klippet)
• Nyhetsmorgon i TV4, som du kan se om du  klickar  här
• TV4-nyheterna om du klickar här

I fredags, den 19 juni fyllde Aung San Suu Kyi  64 år. Återigen firar hon sin födelsedag i fångenskap. Nobelfredspristagaren Suu Kyi har varit fänslag i över 13 av de senaste 20 åren. Hennes kamp för ett fritt och demokratiskt Burma fortgår.

Sedan hon fördes till det ökända Inseinfängelset 14 maj har ledare för många av världens länder uttryckt sitt stöd för Suu Kyi och kraftigt fördömt juntans agerande.

Den 19:e juni beslöt EU:s ministerråd uttryckligen att man skulle anta nya riktade sanktioner mot juntan om inte Aung San Suu Kyi och alla andra politiska fångar friges.

Runt om i världen uppmärksammades Daw Suus födelsedag. Svenska

Burmakommitténs ordförande Karin Strandås var närvarande på en manifestation vid Thammasat University i Bangkok. Därifrån kommer bilderna.

Representanter från kommittén deltog även i ett arrangemang i Mae Sot, en thailändsk stad på gränsen till Burma.

DN skriver om händelserna och citerar SBK.