U Gambira

Under de munkledda demonstrationerna i september 2007 klev 29-åriga U Gambira fram som en av de mest framstående ledarna. Nu sitter han inlåst, dömd till 68 års fängelse.

U Gambira

U Gambira

Som 12 åring gjorde U Gambira uppror mot sina föräldrar, lämnade sin by och blev soldat i Burmas armé. När detta kom till föräldrarnas kännedom hämtade de hem honom från Rangoon och satte honom i munkkloster, som skydd mot militären. Där utvecklade han ett stort intresse för litteratur, samlade in böcker till ett litet bibliotek i sin hemstad och skrev själv dikter, noveller och artiklar om religionsfrågor. Han studerade också engelska, datakunskap och statsvetenskap.

2005 fick U Gambira upp ögonen för de utspridda ekonomiska och sociala problemen i landet. Han började engagera och mobilsera andra munkar. Efter att ’88-generationens studentaktivister dragit igång offentliga protester mot höjningen av bränslepriser i augusti 2007, formade U Gambira tillsammans med fem andra munkar All Burma Monks’ Alliance till stöd för demonstrationerna. Som talesman för ABMA spelade han en viktig roll i att mobilisera munkväsendet till den så kallade Saffransrevolutionen i September 2007. De folkliga protesterna krävde en sänkning av bränslepriser, men också frigivning av de politiska fångarna och en nationell försoningsprocess.

Regimens brutala massaker, som dödade och skadade många demonstranter inklusive munkar, påverkade honom starkt. Detta trauma och andra hälsoproblem fick honom dock inte att ge upp kampen. I en dryg månad höll han sig gömd, och trots vetskapen om att regimen var efter honom vägrade han fly landet. Han uppmanade också andra aktivister att inte lämna Burma innan kampen nått sitt mål.

Under tiden då U Gambira befann sig under jord försökte han få omvärlden att engagera sig starkare för den pågående krisen i Burma. Bland annat uppmanade han FN och det internationella samfundet att inte bara se till långsiktiga lösningar utan göra något effektivt och konkret för den akuta situationen här och nu.

Den fjärde november publicerades en artikel av U Gambira i Washington Post. Där beskriver han Saffransrevolutionen med egna ord:

“Since August, I have seen my country galvanized as never before. I have watched our 88 Generation leaders bravely confront the military. I have watched a new generation of activists join to issue an unequivocal call for freedom. And I have watched as many in the police and military, sickened at what they were forced to do to their countrymen, give so many of us quiet help.”

Samma dag som omvärlden kunde läsa detta vittnesmål greps U Gambira av regimen. Under tiden i arresten blev han torterad och avklädd sin munkdräkt. Ett år senare dömdes han till 68 års fängelse – ett av de hårdaste straff som hittills delats ut till de politiska fångarna. Rapporter säger att han lider av hälsoproblem.

Likt många andra av Burmas aktivister straffas U Gambira nu hårt för sitt politiska engagemang, men själv tycks han inte ha tvekat på huruvida priset var värt att betala:

”It matters little if my life or the lives of colleagues should be sacrificed on this journey. Others will fill our sandals, and more will join and follow.” (Washington Post, 4 nov 2007)

 

Uppdateringar

Den 15 februari inledde U Gambira en hungerstrejk med kravet att Aung San Suu Kyi och andra politiska fångar ska släppas. Han förflyttades då från fängelset i Mandalay till Kamdee i norra Burma. U Gambiras mamma besökte honom nyligen i fängelset, en mycket lång och besvärlig resa som inkluderar tre dagars båttur. Hon rapporterar att U Gambira står fast vid sin övertygelse och uppmanar Burmas folk att fortsätta göra motstånd mot regimen. (Radio Free Asia, 2009-03-20)


Annonser



%d bloggare gillar detta: